Svenska Lottakåren 90 år!

1924 var det oroligt i landet men även runt om i världen.
I Sverige härjade mul- och klövsjukan, inre Stockholm drabbades av översvämningar, strejkerna avlöste varandra och i Europa var det oroligt.

I Finland hade Landstormskvinnorna en omfattande verksamhet och detta blev grunden till det som idag är Svenska Lottakåren.

Lördagen den 22 november firade Lottorna sitt 90-årsjubileum i Skövde. Jag deltog som en av de inbjudna gästerna.
Under lördagen inledde Lottorna sin stämma men framför allt genomfördes en fantastisk ceremoni där vi fick ta del av både historia och dagens inriktning. En film visade hur Lottakåren utvecklats under sina 90 år och fyra fd Rikslottachefer berättade om sin tid som chef.

Medaljutdelningen genomfördes med pompa och ståt. De sex guldmedaljörerna fick ta emot sina medaljer av Kronprinsessan Victoria. Kronprinsessan, som är Lottkårens beskyddare, deltog under ceremonin och kvällens mingel, iförd Lottadräkt.
Under minglet hade jag den stora äran att få byta några ord med Kronprinsessan. HKH tackade då för allt som Bilkåren gör för Sverige och för kungahuset. – Vi skulle aldrig klara det utan er!

Kvällen fortsatte med en mycket god middag och möjlighet att prata med de andra gästerna som var på plats. Representanter från ett antal andra frivilliga försvarsorganisationer fanns givetvis på plats. Även C PRODFRIV, Rikshemvärnschefen, C PROD, C Militärregion Mitt, C Militärregion Väst, Generaldirektören på MSB och Försvarsmaktens informationsdirektör var på plats.

Varje gång jag deltar vid liknande evenemang känner jag en otrolig stolthet över vår organisation!
Jag hoppas att ni kan känna det också!

Malin Dreifaldt, Riksbilkårchef

Gå på kurs!

För många är Bilkårsengagemanget synonymt med att gå på kurs. Tusentals medlemmar har genom årens lopp gått någon av Bilkårens kurser för att bli i första hand fordonsförare någonstans i Försvarsmakten eller i den civila krisberedskapen. Bilkårens uppdrag från försvaret och andra myndigheter har varierat genom åren och idag är våra största “uppdragsgivare” Hemvärnet på den gröna sidan och Svenska kraftnät, Trafikverket och Länsstyrelser på den civila sidan.

De flesta som varit på Bilkårskurs kan vittna om att det betytt mycket på en massa plan. Ny kunskap. Vänner för livet. Upplevelser. Stärkt självkänsla. En känsla av att både kunna och att vara behövd. För många har den där första bilkårskursen blivit inledningen på ett långt bilkårsengagemang. Allt det där stämmer för mig. Min grundkurs på buss för mer än tjugo år sedan har påverkat mitt liv på ett sätt som jag är väldigt glad för.

Idag har vi släppt vårt kursprogram för den militära sidan för 2015. Den civila sidan kommer också inom kort. På http://www.bilkaren.se/Utbildning/Utbildningskatalog2015.aspx hittar du hela kurskatalogen.

Kanske står du i ett läge där du är på väg in i en befattning och ska göra din utbildningsplan eller kanske har du gjort nån kurs och det är dags att göra vinterutbildning? Hursomhelst, det är dags att kolla in, kryssa i almanackan, börja förbereda sig och, framförallt, ta kontakt med din kår och anmäl dig!

Välkommen på Bilkårskurs 2015!

Eva Blomqvist
Bilkårens kanslichef

Lastbilskurs igen, men från ett annat perspektiv

Kan se tillbaks på en händelserik och rolig kurs i Halmstad, som dock stundtals var ganska kämpig. Högt tempo från första början. Ett brokigt gäng deltagare från Skåne till Norrbotten. Första delen var främst fokuserad på C-teorin, teknik och körning, att bli vän med lastbilen. För mig som tog B-kortet på 70-talet har mycket förändras. Dagarna var fullspäckade och på kvällarna satt vi vid datorerna och svarade på massvis av frågor. Ett bra sätt att lära och ta in.
Inför själva C-provet var vi nog alla ganska nervösa. Blev inte bättre av att de frågor jag fick upp inte alls stämde med de jag hade pluggat på datorn. Innan. Jag satt tiden ut och hade inte tid att gå tillbaka och kontrollera. Har nog aldrig känt en sån osäkerhetskänsla efter ett prov. Men… det gick bra, jag fick godkänt.

Del två var mer inriktad på körning och hantering av lastbilen. Vi bogserade, skruvade loss däck, provade på att både bogsera och bli bogserade. Rullflaksdelen var kul. Vi finjusterade teorin inför den utökade säkerhetskontrollen. Lastsäkring och uträkningar av lastvikter tyckte en del var lite krångligt. Fordonsmarsch till Skåne var ett roligt inslag. Det är inte alltid så lätt att hålla ihop ett stort antal fordon.

En väldigt uppskattad dag var den sk slutmanövern. Vi åkte ut till ett skjutfält med alla lastbilar. Där hade instruktörerna ordnat med stationsuppgifter; ta av och lasta på rullflak, daglig tillsyn, räkna laster på BK 2 och 3 väg, träna utrymning med stridsutrustning på, svara på en massa frågor på ev fel som kan uppstå på lastbilen mm. På eftermiddagen skulle vi uppsöka olika platser med lastbilen utifrån koordinater och besvara frågor..

Dagen efter började vi med uppkörningarna. Alla hade extra pirr i magen. Jag var en av två som fick börja. Hur mycket man än har tränat så kan det lätt hända att man får en sk blackout eller tunnelseende och kanske glömmer någon detalj som man annars aldrig skulle glömma. Man vet inte vad trafikinspektörerna skriver i sina protokoll under tiden. Själva uppkörningen gjordes både i inner-ytterstad och på motorväg. Jag fick också backa in på en mindre väg. Efter det sa inspektören ”nu åker vi hem till regementet”. Jag tänkte, ”är det redan slut”, men sa naturligtvis inget. När man sen hör ordet grattis av inspektören blir man jätteglad och all spänning släpper. Jag erbjöd honom t o m en puss, men eftersom jag var extremt förkyld valde han att ha den innestående.

Sista utmaningen var värdeberäknad mängd 1000p. Ett ganska mastigt ämne när alla uppkörningar var avklarade och vi hade börjat se fram mot hemresan. Men, har man gett sig in i leken så får man leken tåla den, inte ge upp. Under hela tiden nere i Halmstad hade vi ”fri” tillgång till våra instruktörer. De var verkligen engagerade och hjälpsamma. Är alla Bilkårens instruktörer som de vi hade, så vill jag gå fler kurser

Ann-Sofi Andersson
Kursäldste
Karlstads Bilkår

Åter hemma!

Åter hemma efter ca 5 veckor på en central Tlb-kurs i Halmstad som instruktör.

En sådan positiv upplevelse att få jobba på en central kurs. Jag visste att det krävdes mycket av oss instruktörer för att allt skulle fungera. Mycket förberedelse, installera oss i alla lokaler, flytta fordon, lasta fordon och hämta material på olika ställen. Tur att jag varit i Halmstad och jobbat tidigare, så vi hittade runt på ett smidigt sätt. Det kom 19 elever på lördagen, man såg redan då att entusiasmen lös i ögonen på dem när de tittade på alla fordonen som stod snyggt uppradade på kaserngården. Kändes redan då att det skulle bli en kanonkurs och det blev det verkligen. Alla kämpade och hjälpte varandra. De första två veckorna var mycket läsning, ett teoriprov skulle ju skrivas i vecka två. Att få sitta i en stor lastbil var ju också en spännande upplevelse för de flesta. Vi startade på körgården och jag blev imponerad av att alla var så duktiga att köra mellan olika hinder och i serpentinen, fram och bak. Det var nog den roligaste delen av utbildningen, att de själva få köra på hinderbanan. Hinder var det gott om och många konor som står ”i vägen”. Ett sådant underbart gäng.

Att få träffa alla ingen på del två var ingen självklarhet, jag hoppade in på ett återbud, med glädje. Kändes som att vi inte varit ifrån varandra dessa veckor mellan del 1 och 2, alla var glada att ses igen och nu med tre nya instruktörer. Del 2 bestod av mycket körning och en bra slutövning där det hände mycket. Alla elever tyckte det var roligt. Ett fantastiskt jobb och planering av instruktörerna Barbro och Anne, bra jobbat. I slutet av kursen anslöt sig fyra nya elever som skulle repetera tre dagar inför deras uppkörning. De var tillsamman med oss andra, vilket fungerade jättebra. Mycket körning blev det även dem samt vissa moment som passade till deras repetition lades in på slutövningen. Och så var det dags för uppkörningarna, vilket gav ett jättebra resultat.

Till slut vill jag tacka alla elever för en kanonbra kurs och till alla underbra instruktörer kan jag bara säga ETT STORT TACK. Bättre kurschef kan man inte ha, kunnig och rättvis, Tack till dig Tarja.

Yvonne Larsson
Instruktör Lindome Bilkår

Ännu en del av bilkåristens verksamhet!

Jag är nyss hemkommen från ett Bataljonsråd där jag sitter med som funktionsföreträdare för Bilkåren och bilkåristerna inom min bataljon. Det börjar 18:30 med lätt förtäring innan själva mötet börjar 19:00.
Ibland går det fort, ibland drar det ut på tiden. Ikväll slutade vi 22:00.

Förutom de vanliga punkterna såsom val av sekreterare och justeringsman samt föredragningslistans fastställande och föregående protokoll, är en del av punkterna Rekrytering, kompanichefs redovisning, orientering från Myndigheten och tjänstegrensvis info, där jag har min uppgift att informera om ev nya förare på gång samt utbildningsbehov. Påtalar även att vi behöver veta vilka vakanser som finns för att rekrytera “rätt “.

Vi beslutar att tillsammans söka tillfällen och datum för gemensam rekrytering, tex Hemvärnets Dag samt Anhörigdagen (för våra nära och kära som vill komma och titta på vår verksamhet). Vi påminns om att Hemvärnet fyller 75 år 2015. Verksamhetskalendern gås igenom och förutom KFÖ och SÖF finns ett antal KU/Funktionsutbildningar inom Bataljonens ram nästa år. Det ser ut att bli ett år med mycket gröntjänst för oss.

Efter ett intensivt möte tackar Bataljonschefen för visat intresse samt avslutar mötet. Ett par av oss stannar kvar ett tag och snackar lite men snart skiljs vi åt och kör hem. Det är ju en dag imorgon med.

Anna Holmqvist
Kårchef Hässleholm-Perstorp samt funktionsföreträdare i Bataljonen.